Hej Åre!

Landat i Östersund, åkt taxi till Åre, checkat in på Holiday Club och på FB. Hämtat goodiebag och ätit lunchbuffe.

Nu fattas bara solen och värmen.

Fast vänta, här är jag juh!

If I were you..

Samtidigt som jag strukturerar och organiserar på kontoret till förbannelse så går nya låtarna till combaten på repeat i öronen. Jag tror till och med att jag har hittat en ny themesong till mig själv...

If I were youuuuu'huuuu...
I would never let me go,
If I were youuuuu'huuuu...

I will always love me so...

Hahaha.
Ungefär så.

Ole dole doff..

Jag vet inte vad det är med männen just nu. Och jag tänker inte spekulera heller. Tydligen går jag hem lite överallt verkar det som. Och det är ju alltid trevligt :-)

Hejja Sandy och valfriheten!

Sola sig lite

Jag har det bäst.
Jag gör som jag vill och när jag vill.
Just nu vill jag sola på terassen, och dricka svalnat kaffe och måla naglarna...Hepp! Så gör jag det då.

Sen vill jag träna lite och få ny musik till mina klasser. Kvartalsutbildning får det också bli idag, där jag bara kommer träna lite. Orkar inte mer än så, hepp!

Friskvård

Jag gick lite tidigare idag.
Och kom lite senare.

Nästa vecka är jag begravd i jobb.

Hepp!

Jag är inte redo

Virrivarr i huvudet.
Uppriva känslor och innerliga spontana skratt omvartannat blandas med råge när vi ses och jag kan inte riktigt sortera eller tolka alla känslor som kommer och går.

Men det är bra att dom går.
Det är bra att jag säger nej.
Det är bra att jag är ärlig med mig själv i alla fall.

Och sen var det han den där andra.
Han som jag tror jag måste ge en chans, på riktigt,
om han alls är intresserad vill säga...

Snyggt armband va?

Här sitter jag på jobbet och går igenom mailen.

Med ett snyggt armband på en brun handled. Betalade hela 5 kronor för det men det bar det värt tycker jag.

Ska snart gå hem, vi har börjat med sommartid på jobbet vilket innebär att jag slutar 16 på dagarna. Inte så jobbigt att komma hem nej...

Hepp,
Pöss!

Flipper och beachvolley...

Igår var vi och snorklade. Såg både fina delfiner och söta Nemo-fiskar, och en Doris, en blåsfisk och några rockor. Bra snorkling. Hej brännskadad rygg och rumpa.

Annars spelar vi beachvolley både för- och eftermiddag med några konstiga ryssar och några galna egyptier. Myggorna biter och sanden är stekhet. Imorgon börjar det om igen.

Jag kommer komma hem sjukt utvilad. Och brun. Sjukt brun.

Jobbigt liv..

Idag var det största problemet hur många ägg jag skulle äta till frukost. Sen kom nästa dilemma, ska man ligga och sola vid poolen eller ute på piren? När molnen kom gick vi och åt lunch och sedan spelade vi beachvolley i två timmar, hej solbränna!

Och så har vi tränat på morgonen också, när vi har velat och det inte hunnit blivit för varmt. Att träna vid åtta på morgonen är lite för sent märkte vi, shit. Varmt och svettigt, let me tell you. Det går dock alldeles utmärkt att träna tidigare eftersom vi slocknar redan vid halv tio på kvällarna...relaxa och rehab var det ja, vi kör stenhårt på den..

Imorgon ska vi snorkla hela dagen. Skönt, då slipper vi dilemmat med var vi ska sola.

Istället funderar jag vilken bikini som jag ska ha på mig?

Livet är inte så jobbigt just nu. Inte det minsta.

Men hej sol!

Jag njuuuuter med soppslev. Jag har ingen som helst mottagning på mobilen och det är ännu skönare. Tills jag kommer på att jag nog glömt att stänga av telefonsvararen. Det kostar multum att ringa ut och till min telefon, för mig alltså...

Om någon idiot lämnar meddelande på mitt telesvar så kommer jag skicka en faktura. Bara en liten heads UP härifrån paradiset där det är 35 grader varmt och klarblå himmel för tredje dagen i rad.

Nu ska vi på massage och imorgon ska vi snorkla hela dagen. Hörde att det var kallt hemma.

MOAHAHA.

Åtgärdat

Så snabbt gick det.

Nytt sms, samtal och förklaring.

Från 0 till 100 på 4.5 sekunder

Små saker stör jag mig på.
Som ett sms som inte behöver skickas men som kommer iaf efter att vi har pratat.
Och som att jag blivit bortplockad från hemsidan där det står om oss och det träningskoncept som jag var med och startade. Förut fanns mitt namn där, nu är jag bortplockad. Det ska bli kul att höra den förklaringen nu när vi är vänner igen och han saknar våra pratstunder så mycket.

Trött människa..

Om man är slut som artist så kan man lika gärna och lägga sig och dö.

Det här är inte jag.

Det här kommer aldrig bli jag.

Hahaha.

Glad Påsk

Här kommer min påsk att spenderas, uppe på takåsarna i Gamla Stan. Och brun kommer jag bli och fina brudar kommer komma förbi och ge mig sällskap.

Och nej, jag kommer aldrig flytta härifrån. Eller ta det för givet.

Påskpussar till alla!

Kors i taket...

Den kom en ursäkt eller två.
Och löfte om att han kunde förtsätta be om ursäkt så länge det behövdes och så länge jag ville ha dom. Bara jag jobbar med honom. Bara jag någon gång kanske kan tänka mig att låta honom bygga upp tillit och förtroende igen så att vi kanske i framtiden kan vara vänner. För vi hade ju så grymt kul.

Själv var jag hungrig som ett djur, hade en tom blick och blodsockret nere i tårna den första halvtimmen så jag sa inte så mycket alls. Lyssnade mest och nickade lite där det passade bra, gav en kommentar där det var på sin plats och njöt av mina hemlagade köttbullar som han betalat (ja, det var det dyraste, nej jag orkade inte tre portioner, knappt ens en). När jag sedan bad honom om mer vatten och han frågade om det var så att han numera var min slav eftersom jag var arg på honom så sa jag bara att det inte är mer än rätt att han serverar mig nu efter ett år av service från mig. Ha! Sen kom han tillbaka och jag sa att jag faktiskt inte är arg på honom längre, jag orkar inte det, det tar för mycket av min energi att gå runt och vara arg och jag har lagt det bakom mig. Så. Status noll. Livet går vidare.

Jag har tagit emot hans ursäkt och tänker inte analysera om den var ärlig eller manipulativ. Det förlorar jag på, gör jag det är det fortfarande jag som går och är bitter. Jag väljer att se den som ärlig och uppriktig och som lite upprättelse att han bekräftat för mig att det faktiskt var han som var dum. Och egoistisk. Och en gris. Och behandlade mig och mina känslor på ett fult sätt. Och att jag inte förtjänade det över huvud taget. Inga undanflykter, inga kommentarer om att det inte varit på riktigt eller att jag och vi inte räknades. Insikterna hade varit många under de senaste månaderna. Jahaja. Tack, vad fint. Skönt att höra efter alla andra grodor som koppat ur hans mun.

Sen gick vi vår vanliga väg hemåt och skiljdes åt utanför konsum på hans gata. Det var fint att gå där, utan att ha ont i magen och utan att vara ledsen över att det blivit som det blivit. Lite lättare steg på något sätt. Han sa hej då och bad mig tänka igenom hur jag ville göra med den professionella delen av vår relation och om jag kan tänka mig att jobba med honom. Jag sa att det skulle jag göra, tänka på saken alltså, och sen får vi se hur det blir...

Så nu tänker jag, och bollar med chefen och med fina vänner, och funderar på om det faktiskt inte är så att jag är så jävla bra att ingen ska få stjäla min chans att representera mig själv på ett kick-ass konvent i vår?