Innerst inne ler jag inte hela tiden

Jag har massor av tid att tänka. Jag är ledig, jag är i en ny stad, jag är lite lätt begränsad av min sviktande syn vilket gör att jag heller knallar runt i lägenheten än upptäcker nya gränder här i gamla stan. Och alla andra jobbar, ingen kan hålla mig sällskap mer än i tanken. Ibland betyder tanken allt och ibland betyder den ingenting alls. Det är tungt med förvirring och otydligheter, ovissheter och låg energi.
Och jag är ensam.
Med alla tankar.

Just nu behöver jag en annan famn att vila i.