Doktor Pannben är en fin man, tror jag. Jag var tvungen att ta ut linserna för att få svidande droppar som gör att man ser ut som en knarkare, efter det såg jag inte så mycket. Förutom den där jävla lampan som alla ögoläkare envisas med att stråla in i pupillen. Han inger iaf lugn och "det-här-ska-nog-gå-bra-kanske-när-vi-vet-vad-det-är". Bra känsla idag, mitt öga kanske till och med kan självläka om jag har tur. På torsdag ska jag dit igen och få en nål i armen och konstrastvätska i blodet. Sen ska vi ta bilder och efter det kanske jag får en diagnos, om jag har tur. Har jag otur så är jag körd men som Doktor Pannben sa så behöver vi inte grubbla på det idag utan väntar tills på torsdag. Precis min inställning. Ingen idé att elda upp sig och oroa sig innan det finns en ordentlig anledning (som någon stressdoktor sa på vårfesten). So let´s not. Nu städar vi lite lägenhet och sedan lagar vi mat innan Lina kommer och hämtar mig för en kväll i någon vit park på Söder.
Ciao Bella!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar