söndag 21 februari 2010

Hur tänkte jag nu?

Varför ska jag bry mig om andra inte gör det?
Varför ska jag offra min tid när andra inte gör det?
Varför ska jag alltid vara den som åker hit och dit för den ena eller andra orsaken?

Mitt mantra som jag levde efter för, nu ett antal, år sedan gör sig påminnt mer och mer.

Om inte du tänker på dig själv gör ingen annan heller det.

Undantag som bekräftar regeln?
Jag väntar fortfarande....

3 kommentarer:

Vicktoria sa...

Jag förstår att det är mig du menar.
Kanske får du åka till mig för att det är enklare att bege sig utan fyra barn.
Men jag vet inte.

Jag ska verkligen försöka få hjälp på lördag. Jag lovar

/Vicktoria

Sandy sa...

Jag förstår nu att du tror det...tråkigt att du gör det men uppenbarligen passade det inlägget in på fler än den jag hade i åtanke. Vad gäller det redan uppenbara som du påpekar har jag inget att säga. Jag vet hur många barn du har. Men tack för förklaringen.

Anonym sa...

Ja, det var ju lätt att tro med anledning av din kommentar hos mig.

Jag tar det här i telefon istället.

/V