Nämen, bjuder ni? Vad trevligt

Jag har varit på Hotellet ikväll. Körde ett stenhårt combat pass till halv sju och gjorde mig iordning med några läckra kollegor efter det. Vi hade inte så bråttom. Eller jag hade egentligen bråttom men glömde bort hur cranky jag kan bli utan mat. Anyways, vi kom från gymmet vid 20.00. Vid det laget hade jag kommit på hur tokigt det kan bli utan mat och sa att jag måste äta. Skit samma vart, jag måste ha mat. NU.

Så vi åkte till Östermalmstorg och klickade och klackde oss fram till Hotellet. Trevligt ställe, jag kan ha varit där förut. I en annan tid. Jag rycker iaf upp dörren och svarar precis på Lindas fråga om jag inte dör och vill äta någonting?
- Jo, men dom kan väl ge mig mat här för fan!

-Välkommen, jo vi har mat här... är det någon som piper från ena hörnet av entrén. En liten vakt eller nått står i ett hörn och trycker.

Jamenvisst, här kommer jag och jag ska ha mat. Inser att den approachen kanske inte funkar annat än i dörren så när vi kommer upp på hyllan där alla proppfulla bord är frågar jag en fin kille som jobbar där om det finns någon möjlighet att få ett bord pronto eftersom jag verkligen måste få någonting i magen? Sen ler jag, lägger huvudet på sned och tittar med bedjande ögon på den lilla stackaren. Han ilar genast iväg till hovmästaren, pekar på mig och mitt entourage av två snygga brudar. Prat, prat, fix, trix, snart, vi gör allt vi kan, får vi bjuda på vin så länge?

Det går bra, vi får vin och lite senare ett bord. Vrålhungrig är jag vid det här laget, egentligen ett under att jag inte dog på stället innan vi ens fick vårt bord. Så menyn. Jag tittar, väljer, vräker i mig i tanken av allt men bestämmer mig för kycklingen. Och baconlindade haricots vert. Och babybladspenat med rädisor och bulgur. Och citronrisotton. Mumma! Skål och klirr och vilken bra service vi fick! Va?! Lucky us!

Sen kommer brödet och smöret och de sju svåra åren. Vi väntar. Och väntar. Jag rensar brödkorgen. Väntar. Frågar efter maten. Snart klar. Ber om en ny brödkorg. Slut innan hon ens hunnit ställa ned den på bordet. Väntar. Frågar. Det är såååå nära nu säger hon, en av våra servitriser. En annan servitör kommer fram efter ytterligare 18 minuter och frågar om vi vill ha lite mer vin, vi har ju väntat så länge nu. Ja tack. Vinet kommer och precis efter det maten. Halle och luja!

Äter, njuter, dricker antioxidanter och mår prima. Finally. Pratar strunt och sex and the city, läppstiftskillen som den ena har träffat men dumpat just pga smeknamnet, och sen var det exet som den andra messade med för kvällen. Mingla lite kanske? Jepp. Check please.

-Men tjejer, vi bjuder på det här ikväll. Ni fick ju vänta så länge. Ha en trevlig kväll istället och kom gärna tillbaka.

Shank you, spank you. Allt är förlåtet. Jag gillar fortfarande Hotellet. Väldigt mycket faktiskt. Helt fantastisk service trots väntan och sedan plåster på magsåren i form av gratis middag och vin.

Tack brudar för en ljuvlig kväll!