Det behövdes.
Jag är ett vrak.
Kan inte stoppa varken käslor eller tårar att svämma över.
Jag är fortfarande trasig,
nu mer än någonsin.
Nu när jag vet att han inte vill ha mig,
trots att alla tidigare hinder plötsligt är borta...
tisdag 4 januari 2011
Jag vill bara sova, utan att drömma, och vakna, utan att gråta..
Jag fick knark igårkväll.
Det behövdes.
Jag är ett vrak.
Kan inte stoppa varken käslor eller tårar att svämma över.
Jag är fortfarande trasig,
nu mer än någonsin.
Nu när jag vet att han inte vill ha mig,
trots att alla tidigare hinder plötsligt är borta...
Det behövdes.
Jag är ett vrak.
Kan inte stoppa varken käslor eller tårar att svämma över.
Jag är fortfarande trasig,
nu mer än någonsin.
Nu när jag vet att han inte vill ha mig,
trots att alla tidigare hinder plötsligt är borta...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vi är här, allihopa, och vi kommer att famna dig, famn till famn tills det onda inte finns längre. Och låt det ta tid, även om tiden fattas dig.
Mitt september, det där året då regnet aldrig tog slut, var mitt värsta och genomlevdes i framstupa sidoläge.
Det var bara så förbannat synd att jag inte lät hon den där andra ta över skiten.
Du är inte där ännu. Det tar år.
Ge det år.
Ge dig själv liv.
Vi lovar att ta emot. I tystnad.
Eller dygn fodrade med varma ord.
Vi älskar dig.
Och vet att du är värd så mycket mer.
På riktigt.
Nu gråter jag ännu mer <3
Tack finaste vän
Skicka en kommentar