Jag funderar på om jag ska prata med henne.
Sen tänker jag att det inte skulle vara någon bra idé alls.
För vad skulle det ge mig?
Skulle jag må bättre av att säga det jag tycker och tänker?
Eller skulle det bara hjälpa henne att trampa vidare över och igenom de spillror som en gång brukade vara jag.
Sen tänker jag att det inte skulle vara någon bra idé alls.
För vad skulle det ge mig?
Skulle jag må bättre av att säga det jag tycker och tänker?
Eller skulle det bara hjälpa henne att trampa vidare över och igenom de spillror som en gång brukade vara jag.
5 kommentarer:
Om det inte ger dig något ska du nog inte göra det. I såna här lägen får man, eller ska man, vara självisk. Hoppas det går bra, vad än är...
Så tänker jag med, att jag ska vara ego, bara tänka på mig själv i den här blaskiga illasmakande soppan...Men det stör mig att jag inte kan vara neutral gentemot henne..jag reagerar och tänder på alla cylindrar vid något så banalt som ett infomail..Och så tänker jag att jag kanske kan släppa det om jag bara får det ur mig..Men vad vet jag? Nada, jag är lost.
Men det känns fint med lite stöttande ord, tack.
svårt det där....hmm. Jag personligen brukar ha svårt att släppa saker innan jag har fått ur mig det. Det brukar vara lite som en lättad att ha fått sagt det man går och ältar. Men om det ger dig nåt vet jag inte.
Men fråga dig själv:
Kan situationen bli värre om jag säger nåt? (antagligen inte)
Vad ger det mig om jag säger nåt? (lättnad?)
situationen kommer att vara precis som innan, det som har hänt har hänt, och det som är, det är. Men kanske kan du gå vidare lättare?!
Du får fundera på det, men om du träffar henne så får du säkert oxå vara beredd på att hon vill prata och förklara sig. Sen får du avgöra om du vill lyssna på det. Nu låter jag lite hård men jag tror att om du vill att hon ska lyssna på dig så får du nog lyssna på henne, för att visa att du är bättre än henne. (sen menar jag inte att du är skyldig henne nåt såklart) det är hon som har gjort bort sig.
Kram Jennie
Love Jennie, du är så klok :) Och lite så känner jag med, att jag kan släppa det sen..bara häva ur mig det som jag vill ha sagt och sedan vända på klacken och inte se tillbaka efter det...
Men vi får se, just nu kommer ältar jag scenarion i huvudet om hur jag vill att det ska gå :) Jag är cool, sval och snygg i alla och hon är ingenting ;)
puss!
Hmm... svårt att INTE kommentera detta inlägg med ett fåtal ord...
Om jag ska se till hur jag (mongo) fungerar, så är jag (tyvärr) inte den som kan vara tyst. Jag vill inte skapa drama, jag vill inte "blow things out of proportions" - heller vill jag att personen som är föremålet för mina negativa känslor ska tro att jag känslomässigt har rasat ihop pga deras fucked up val.
Men jag måste få ngt sagt. Ett par väl valda ord som träffar mitt i prick - och lämnar personen oförmögen att finna sig. Jag vill slunga ord rakt in i deras s.k. samvete, så hårt att de tappar andan.
Det senare är svårt, eftersom man (läs: jag) ofta är så känslomässigt infekterad att man inte kan separera på känslor och saklighet. Men vem kan det, iofs...
Det råd jag vill ge dig, är att avvakta - men glöm inte känslan. Den dagen du börjar känna att det vänder - när du inte längre ser henne som en fiende utan snarare ett "föremål" för tacksamhet. Tacksamhet för att du undslapp att fastna i en relation med en person som uppenbart inte är genuin - eller VÄRD dig... då... DÅ kan du välja dina ord. Dina väl valda ord, lungt och sansat. Le, vända om - och gå. Vidare. Med din värdighet i behåll.
I believe those words will be condescending... just as they should be.
<3
Skicka en kommentar