måndag 31 januari 2011

Att göra något bra av frustrationen och förbannelsen

Det här med att vara ledsen, sårad och förbannad är bra för träningen. Särskilt på måndagar när det är fight i salen och i själen. Idag hade jag deltagarrekord på klassen och imorgon kommer det att vara fullt, igen. I lördags var det pure love till kroppen och speciellt till gluttarna som fortfarande krampar om jag försöker vrida mig i soffan.

Lovely.
And might I add:
AJ!

Blomsterbud


En söt liten pralin är vad hon är.
Den där Spone.
HON är fantastisk.
Också.

lördag 29 januari 2011

Om att somna av tacksamhet efter att ha gråtit ut

Om jag inte gråter på morgonen så gör jag det på kvällen.
För min egen skull, för mina sårade känslor och för att kunna sova.

På något sätt känns det lite lättare efter gråten, när tårarna tar slut och jag inte kan gråta mer, då infinner sig en känsla av lättnad. Det är underligt.

Lite gråter jag för er skull också.
För att ni är så fantastiska och för att jag har fått ynnesten att ha er i mitt liv och kalla er för mina vänner.

Tack finaste du.

fredag 28 januari 2011

Om att vakna utan att gråta

Jag drömde att jag träffade henne. Hon hade skaffat rastaflätor så jag kände knappt igen henne. Hon ville försäkra sig att allt var lugnt mellan oss, jag sa att jag aldrig kommer respektera eller ha något förtroende för henne igen, varken privat eller professionellt. Hon sa att hon ville komma och köra mina klasser och att jag skulle komma på hennes, sen strök hon mig över kinden och lade huvudet på sne. Mitt svar var att hon sätter foten innanför min dörr på mina klasser så kommer jag sluta instruera. Jag vill aldrig mer se henne på mitt revir.

Då klappade hon sig på magen och sa att jag snart skulle få se mer av henne, och honom. Det var då jag boxade henne i magen och vaknade.

Olustig och nedstämd, för det här är inte jag.
Den här skärvan av mig är inte jag.


Men jag grät inte.

torsdag 27 januari 2011

Question?

Är det smart att jag tittar på The Bachelor just nu?
Det är hemma-dejtsprogrammet och fyra tjejer kvar.
Snart kommer han att välja bort en av dom och hon kommer att krossas och bli ivägskickad själv i en limo. Hysteriskt gråtande.

Redan nu sitter en tjej och gråter för att killen är såååå perfekt...

Eller ska jag kanske bara sätta på SATC och älska men samtidigt hata vetskapen om att Carrie och Mr. Big får varandra till slut? Jävla happy ending shit.


onsdag 26 januari 2011

Bara sådär..

Jag målar en tavla, med kärlek, ångest och mycket omsorg. Mitt livs bästa målning.

Sen säljs den och när det är dax att inkassera säljsumma så har någon annan redan stuckit med alla mina pengar och tagit all min cred. Allt mitt jobb, all tid jag lagt ned. Borta. Poff. Snuvad och bedragen.




Och nej, det blir inte bättre än så här när jag inte kan sova, äta eller fungera i vardagen som en normal människa...



Sov gott da why don't you!

Andra sidan kanske?

Men det här med att vara lesbisk?
Det kanske inte är så tokigt iaf....

My gaaaad vad jag skrattade när fina E kläckte den kommentaren tidigare ikväll. Det var nämligen exakt det jag tänkte sekunden innan hon sa det och samma sak som B kläckte i söndags när vi ältade alla jävla svin och fan och hans moster. Bara problem med män, överallt och för alla.

Det var en fin tanke. En stund iaf.



måndag 24 januari 2011

My Boss Rules!

Hon är så cool.
Jag är så glad att jag har henne i ryggen.

Om inte hon reder ut förtroendebiten med instruktörskåren kommer min chef gå vidare till högre instans eftersom hon tydligen även misskött sitt jobb.

Om han skapar några fler konflikter i hennes grupp, bland hennes anställda, åker han ut och deporteras till Sats.



Själv gråter jag hela vägen hem från gymmet efter kraftansträningen att vara där och prestera. Men jag körde världens bästa pass ikväll. Fan vad bra jag var!

Inväntar styrkan

Det är med ord som med solstrålar - ju mer de koncentreras desto djupare bränner de.



När jag väl vet vad jag vill säga och hur jag vill säga det, då ska vi prata. Det kommer säkert att dröja några dagar ännu innan jag är redo och tillräckligt långt ifrån den värsta smärtan och besvikelsen.


Så länge funderar jag och väger varje ord i vågskål.

lördag 22 januari 2011

Judgement Day

Okej. Fantastiskt pass.
Men det har samtidigt varit en berg-och dalbana idag.

I salen när jag har avslutat passet kommer Bella fram och säger att jag ska förbereda mig på att hon kan vara utanför och vänta för att gå in i salen. Tydligen skulle hon utvärdera instruktören på det passet som var efter mitt.

Och jag bryter samman. Inte i salen och inte inför mina deltagare, men jag går ut genom bakdörren och stannar där, skakandes. Min söta S går och tittar om hon ser henne och där sitter jag i ett hörn och gråter. Gråter av ilska och förbannelse för att hon har svikit mitt förtroende och förlorat min respekt, och för att jag reagerar som jag gör på enbart tanken på att behöva fejsa henne just nu.

Så jag stålsätter mig och sträcker på ryggen, tänker att om jag ser henne så kommer hon få ångra att hon satte sin fot på mitt gym just idag. Men hon är inte där. Hon har ställt in och skyllt på ett möte som inte finns. Så jag går till receptionen och får jag dom varmaste kramarna av de två kvinnorna som jag har mest respekt för i min branch. Dom vet och dom får mig att förstå att dom stöttar mig i mitt helvete och att hon, den andra, inte står högt i kurs. Det gör inte han heller. Chefen fattade tydligen hur allt låg till i torsdags när hon hittade dom på ett fik brevid gymmet. Det var därför samtalet till mig kom just i torsdags. It all make sense now.

På måndag kommer hon att kallas in till min chef. Hon kommer få höra vad hennes oproffsiga och respektlösa agerande får för konsekvenser. Min chef är en kvinna man inte vill göra sig ovän med. Inte på något sätt. Men hon är fantastisk och varm. Och hon stöttar mig. Det känns så skönt att veta.

Lite senare när vi äter lunch får jag ett samtal och när displayen visar hennes namn blir jag iskall och jag kan inte svara. Jag är inte redo ännu, jag är fortfarande för skakig och förbannad. Don't get me wrong. Jag vill prata med henne, men jag vill göra det på mina villkor och när jag är lugn och sansad. Sen ska jag glömma henne, inte låta henne påverka mitt liv igen.

Hon lämnar ett meddelande i röstbrevlådan, hon låter liten och uppgiven, hon vill prata och har velat göra det ett tag säger hon, jag vet säkert om vad, hon förstår om jag inte vill prata med henne just nu, eller om jag inte orkar, men hon vill gärna prata med mig när eller om det passar mig, så jag kan väl höra av mig, om jag vill...

Jag kommer prata med henne.
Men inte nu.
Hon ska få tänka lite till på vad hon har gjort, hon ska få höra av min chef att ingen av instruktörsbrudarna på hennes gym har någon respekt kvar för henne.

Efter det ska jag prata med henne.
Och sen ska jag gå vidare.

Med huvudet högt och rak i ryggen.
För jag förtjänar bättre.

Energy

Min cirkel idag var fantastisk.
Som varje lördag.
Min bästa dag.

Jag får så mycket av alla fina deltagare,
dom förstår nog inte hur fantastiska dom är mot mig.

fredag 21 januari 2011

Sandy - Simply Better

Jag vet inte om nr 2 här nedan. Men jag vet att jag har världens finaste vänner både nära och längre bort. På något sätt har dom lyft mig och fått mig igenom nr 2 och att nu ge nr 3 ett försök. Utan piller. Men med Bella tätt intill, hon är bättre än alla piller i hela världen.

Utan mina fina hade jag inte klivit upp ur sängen imorse, utan dom hade jag begravt mig själv i ett djupt svart avgrundshål. Och jag hade inte kommit upp. Jag är så förstörd,arg,ledsen,besviken och trasig. Men jag vet efter idag var jag ska börja plocka upp skärvorna, och jag vilka som kommer hjälpa mig.

Utan dom är jag ingen.
Med dom är jag allt.
Och jag är stark och jag värd bättre.

Smärta är svaghet som lämnar kroppen.
Snart är jag superwoman igen.

Kärlek till er.
Styrka till mig.
Amen.

Början på förbannelsen...

Jävla as.

Den tredje januari ljög han mig rätt upp i ansiktet när jag frågade om han hade träffat någon annan. Den tredje januari var han säker på att han ville vara själv och inte var redo för något förhållande med någon, inklusive mig.

Två och en halv vecka senare ringer han för att berätta att det finns någon ny i hans liv, och om det var vi som hade träffats detta nyår istället för förra, då hade det kanske varit vi nu.

Tack för den.

2011-01-21


Jag är på punkt 1.